J O H A N N A

Alltså har varit hemma och sovit i helgen, annars har jag inte varit hemma en sekund. JAG DÖR! Får en hjärtattack snart.

du anklagar mig för att undvika dig
men du är inte den person jag lärde känna
du är någon annan, någon jag inte alls tycker lika mycket om
vad hände? varför låtsas du vara någon du inte är
varför försöker du gång på gång överbevisa att du är någon helt annan
du var helt perfekt i mina ögon precis som du var
vem är du nu?
jag förstår ingenting
men värst av allt
du förstår ingenting
du förstår inte hur jag känner
du förstår inte varför
eller
du låtsas att du inte förstår
för jag känner dig
och jag ser i dina ögon att du vet precis vad jag pratar om

VARFÖR!? Pensionärer alltså. Jag har idag under tiden jag arbetade (mycket hårt) gjort en lista på typiska pensionärssaker:

1. Servetten-i-glaset
Pensionärer som är ute och äter alternativt fikar har en förmåga att pilla ner sina använda servetter i antingen kaffekoppen eller vattenglaset. Vad i hela helvete tänkte de nu? De borde ju förstå att någon (i detta fall JAG) ska diska koppen/glaset och därför måste pilla ut servetten igen. Väldigt irriterande och äckligt...
2. Femhunkor
Pensionärer och deras kontanter alltså... För det första hör man ju alltid om pantade gamlingar som släpper in folk som i sin tur släpper in någon som snor deras kontanter de alltid har i ett kuvert i en byrålåda. Kortbetalning? Men till poängen. Varför envisas de alltid med att ta ut femhunkor? Sen springer de runt på varenda affär/kiosk/café/whatever och vill växla dem. Ibland ser jag till och med att de har säg en femtilapp i plånkan när de ska betala lunchen (42 riksdaler) men likförbannat kommer den där femhunkan fram. "Har du växel?" HAR DU NÅT FEL!?
3. Småslantar
Alltså varför envisas med att ge mig typ femkronor och annat krafs för att jag "är så trevlig/gör ett bra jobb". För det första är det som sagt mitt jobb, för det andra får jag inte ta emot pengarna och jag kan inte heller lägga ner dem i kassan. Gullig tanke men vill jag köpa mig några karameller gör jag det för min lön (jag är 19 inte 9...)
4. Misstro folk under 40
VARENDA gång jag står i kassan kontrollräknar tanterna växeln. VARENDA GÅNG! Och ibland försöker de få till det så att de fått för lite, även fast så inte är fallet. När mina äldre kollegor står i kassan är det inget snack om saken. Är jag kriminell för att jag råkar vara född på 90-talet?

Listan kan göras lång, men jag blir arg bara av att skriva det här så jag slutar nu.

Idag fick det bli en förortskostym:



Nä nu ska jag fräsa iväg med mercan till jobbet och laga mat! Soppa och pannkaka som vanligt på torsdaga. Jag hatar det... De spiller soppa överallt och jag glömmer alltid grädden i vispen så det blir smör.

Okej, jag har börjat titta på True Blood jag med. Men jag måste säga att det inte är vampyrerna som tilltalar mig utan det var miljön jag fastnade för. Ett skabbigt hak i södra USA där alla snackar Hillbillska. ME LIKE! Sen är ju Sookie så söt att man bara vill äta upp henne...

MEN ALLTSÅ VA!? 19!? VARFÖR?



Mathilda nu är det du och jag som drar eckerö och handlar level!

Jag vet att jag är en hycklare (sååå illa eftersom jag hatar hycklare, eh?). Jag vet att jag inte är tjock, ändå står jag gärna framför spegeln och klämmer lite här och där och suckar högt. Klagar till pojkvännen om hur fet jag är och frågar hur han kan vara kär i en tjockis. Förut sa han snälla saker till mig då, nu blir han nog mest irriterad... Jag är en hycklare eftersom jag i ena stunden tänker att "JAG DUGER SOM JAG ÄR! JAG ÄR SNYGGSNYGGSNYGG" men i andra stunden står där och klämmer och suckar.

Vad är det för fel på oss? När inte ens jag kan slå ifrån mig skinnyidealet är det väl fan nåt fel. När jag tänker att "minus 20kg vore inte helt fel". JO det vore väldigt fel, Johanna, det vore vrickat. Jag är 1,77m lång och brukar väga runt 70kg (antagligen lite mer nu, hehe) och jag kan tänka mig att gå ner 20kg. Hur tänkte jag nu? Skulle jag gå runt och väga 50kg? Hur fan skulle jag se ut? Förävlig antagligen.


...............
Jag ser hellre ut såhär.........än såhär. (klickbara bilder)


Bevis på att det var bättre förr:

Uppsala ÄR litet. Inavel/blodskam/buksvågrar.

För mig var hon den vackraste människan på jorden. Hon kanske var lite väl smal och nästintill gänglig, men hon var perfekt i mina ögon. Hon hade smålockigt blont hår och med ögonen fulla av hemligheter. Hon var alltid glad och sprallig men jag visste att det var något som var fel. Men jag ville inte veta, jag gillade henne så mycket bättre när hon log. Dessutom var jag självisk, jag orkade helt enkelt inte lyssna på hennes problem eller försöka lösa dem åt henne. Jag hade mina egna. Men jag älskade henne och det var en komplicerad kärlek.

Vi kallade varandra bästa vänner men ändå hade vi tusen hemligheter för varandra. Vi var snarare världens sämsta vänner för vi vågade inte öppna oss för varandra. Hennes sorger plågade henne, jag kunde se det. Jag ville att hon skulle berätta för mig men när hon försökte drog jag mig alltid undan. Till sist blev våran vänskap så tyst att det var oumbärligt.

Vi tjuvrökte och drack importvodka tillsammans, allt för att sysselsätta oss och slippa prata, för att slippa öppna munnen och fråga hur är det? För vi ville inte veta. Jag ville inte veta hur värdelöst hon tyckte sitt liv var, hur hon låste in sig i sitt rum och skar sig till hög musik eftersom hon inte orkade höra vad som pågick i hennes hem. Hon ville inte veta mina problem, som i jämförelse med hennes var bagateller. Så istället satt vi där, tränade på att göra rökringar och drack ur varsin fantaflaska. Jag gick hem och sen dess har jag inte sett eller hört någonting från henne.

Langar en bild på nya hårfärgen. Den blev, öh... röd! Fast inte fullt så röd som på bilden.


Vad hände med bildkvalitén?

Ny header! Väldigt rosa och amatörsmässigt gjord i PS. Men snyggare än den förra tycker jag.

Idag:
1. Fixa mig
2. Äta lunch
3. Gå till mamas jobb
4. Laga middag till snickarna
5. Åka till stallet

Puh! Vilken dag...

BTW! Jag gick till tandläkaren. Det visade sig att det hade fastnat skit UNDER tandköttet. Eh? Inte frescht...

Ska precis tvätta ur en hårtoning. Gud vad alla får behovet av förändring på hösten...

Jag älskar skräckfilmer! Favorittemat är såklart när skräcken blandas med något vackert. I filmen Jennifer's Body har de lyckats väldigt bra med detta. Jag menar Megan Fox som en riktig mansslukerska. Se den!

"A newly possessed cheerleader turns into a killer who specializes in offing her male classmates. Can her best friend put an end to the horror?"





MEN varför får inte jag se ut som Megan? JAG VILL SE UT SÅ! Betala plastikoperationer till mig tack?

Langar en ångestframkallande bild:


Bara för att berätta för mina kära gamla klasskamrater att jag ev. kommer plugga på övervåningen i vår. varför är undervisningen där? varför!?

Om du kollar noga ser du min piercing. Men var är den?

Jag har så jääääävla ont i min ena visdomstand. Det känns som den varar också för det smakar äckligt om den och den luktar typ hästskit... Den är nog aningen inflammerad. Måste...ringa...tandläkaren!

AH! mina tänder kommer se ut såhär snart!

"Jag är kär i dig". Orden skrämde mig till döds. Vad är kärlek när man är 13 år? För mig var det livsfarligt, kärlek finns inte det är bara något som drar ner dig i fördärvet. Slutar alltid med skilsmässa, tårar eller bråk. Åjo, det har jag sett på TV och i verkliga livet. Tydligen var vi ihop, det hade alla andra bestämt efter att han förklarat hur han kände. Jag hade ingenting att säga till om.

Vad gör man när någon är kär i en? När man inte är kär i honom. Jag vet vad jag gjorde, 13 år och livrädd.
Svarade inte när han ringde eller på hans sms.
Blockade på msn.
Gick omvägar för att slippa se honom på stan eller på väg hem från skolan.
Umgicks inte med de gemensamma vännerna.

En månad senare träffas vi på en fest. Jag känner paniken inom mig och på något sätt får jag också dåligt samvete. Han fångar min blick går fram till mig och säger:
Det är slut va?
Lilla vän, det hade aldrig ens börjat.

Nu får jag fan sluta vara så jävla EMO! Helgen bjöd iallafall på kalaspremiär för min del i fredags. I lördags blev det sooooova, en snabbvisit i stallet sen ligga i soffan och fundera på sätt att dö på (OKEJFÖRLÅT det är ett skämt.) Sen låg jag och lyssnade när grannarna skrek på varandra varvat med guns n roses.


Första vimmelbilden jag fastnar på sen typ...april? haha.

Jag minns det som om det var igår. Men det var jävligt längesen. (Så längesen att jag var tvungen att skriva jävligt för att liksom förstärka innebörden.) Den där osäkra lilla tjejen som finns inuti mig syntes mycket mer på den tiden; åtminstone såg jag henne mer. Jag kommer ihåg hur förälskad den där tjejen var i Mr Casanova. Eller Mr jag-är-guds-gåva-till-kvinnan.

Hon gjorde allt han bad om (svårt att tro idag, jag vet) och svansade efter honom likt jag vet inte vad. Alltid var det samma visa "jag älskar dig, men jag klarar inte av ett förhållande just nu". (Bullshit, jag var 14 och du 15 hur jobbigt kan det ha varit?) Gång på gång lurade han mig med sina lovord om ett oss i framtiden. Gång på gång fanns någon annan tjej vid din sida på kvällarna när gänget hängde vid någon bänk och tjuvrökte. Likförbannat så älskade jag dig (trodde jag) och du älskade mig (lögnlögnlögn!)

Det höll på så i säkert ett år innan jag insåg att du var en jävla skitstövel. Fyfan för killar som du (och tro mig de är många) som njuter av att leka med tonårstjejers sköra och kärlekstörstande hjärtan. Jag kommer ihåg den dagen lika väl som jag fortfarande minns dina vackra ögon. På något sätt (antagligen vi playahead...) fick jag reda på att du hade ett förhållande. Du lovade ju att jag var den rätte... Jag skrek, grät, kedjerökte (jag hatade cigg) och småsippade juice och vodka i mitt rum för att försöka glömma. Men jag har nog fortfarande inte släppt de bittra känslor jag har gentemot dig.

Men tack Mr GÅOCHDÖ för du gjorde mig stark. (Thansk for makin' me a fighter!) Jag har ingen aning om vad du gör idag, var du är eller om du ens lever. Men vet du? Jag bryr mig fan inte heller.

...men ibland så bara suger allt. Min hjärna är jobbig mot mig när vi är ensamma.

Scorpions är snuskiga!

"The bitch is hungry
She needs to tell
So give her inches
And feed her well"




Langar en nytagen bild. Eh.

Sitter och lyssnar på en grym låt nu. HEAR IT!



Lulu and the luvvers - shout

Har återupptäckt no doubt. Sitter och sjunger med högt och fint här i köket :)

Jag är så himla nöjd! Ignorera att det hänger lite hår i vägen...
Tack till Fedja! Konstnären bakom verket.

Måste bara flika in med att jag faktiskt har cirka 10 läsare per dag och jag har bara bloggat sen 26e oktober. Och i torsdags hade jag 27(!) unika besökare. Someone's popular!

Smärtan av lite stickande nålar behöver jag nog INTE oroa mig för längre eftersom en viss Herre bestämde sig för att slänga av mig på marken. Nu sitter jag här med ett konstigt sår på höften, svullet knä och lite ont i revbenen. Tur att de där satans kreaturen är underbara 90% av tiden...

Zebbe tyckte att jag passade bättre i leran än

hans rygg. Bild lånad av ägaren Frida.

Jag vill:

...sluta tvångsäta glass så fort någonting går emot mig.

...sluta ha prestationsångest över precis allt.

...åka till nordamerika, ge indianerna sitt land tillbaka och ansluta mig till någon trevlig stam.

...äta medicin och bli bättre igen. Fast ändå inte.

...sluta få breakdowns och tycka synd om mig själv.

...sälja mig på e-bay och få flera miljarder!

Tittar på London Ink och är så jävla taggad på imorgon! TATTOO! Oj hells, nu ska de tatuera en tants röv och innerlår, måste kolla!
See ya.

HAHA jag älskar fortfarande den här! Den ska gärna gå på repeat också, då är det roligast!

Nu är det köttfärssoppa på G sen Castillo de gredos hos joss! Tack och hej trevlig helg!

Ni måste se den här videon (och lyssna på låten för det är världens bästa partylåt!)

Har precis kommit hem från jobbet. Var duktig och kokade kaffe/hackade gurka. En guldstjärna till mig!

Jag hatar tanter (ja det är oftast tanter/kärringar/fruntimmer) som inte kan köra bil. Dessa hittas oftast i en Skoda av valfri modell eller någon annan seg och ful biljävel som gubben dumpat.

Jag är en sån person som har väldigt mycket undertryckt ilska och dessa sabla människor lyckas alltid driva ur alla aggressioner ur mig. Oftast genom att:

1. Tveka
De här kärringarna är tamefan livsfarliga när de tvekar sig fram i trafiken. "Jag hinner... Eller nej! *stannar mitt i en korsning/rondell, eller tvärnitar framför mig*.

2. Missbruk av blinkers
De blinkar gärna IN i rondellen. Men hallå fucktard, varfan ska du annars åka om inte IN i rondellen? Eller så blinkar de inte alls. Min favorit är dock; tvärnit, varav jag tänker "wtf en älg? ett barn!? varför stannar vi!?" SEN blinkar hondjävulen och svänger lungt och stilla.

3. Vara allmänt i vägen
Jag kräver inte att alla ska hålla 110 på 90vägar, men jag tycker iallafall att man kan köra 90 inte sitta och lalla i 75-80. Ex. idag kommer jag med fräsarmercan bakom en vit liten Opel Corsa (ojojoj ingen Skoda idag!) och tanten ligger i 70... Först skriker jag lite och ber en bön till Satan om att hennes bil ska brinna upp. Sen bestämmer jag mig för att köra om, tanten lägger sig då och trycker MOT väggrenen, alltså inte i väggrenen utan precis mot. Jamen tack det hjälpte ju jättemycket när vi möter sjuhundraelva bilar och min bil inte direkt axar snabbast i världen.

KÖP BUSSKORT ALTERNATIVT DÖ ERA JÄVLAR!

En sånhär liten ettrig sak förstörde min dag.

Jag har tänkt lite på det här med plugga vidare och blablabla och har gjort en lista över drömyrken;

1. Sheriff i en småstad någonstans i den amerikanska södern. Fast då skulle jag helst vilja vara man med mustasch och pilotbrillz.
2. Obducent. Så jävla coolt att gräva i döda människor och se hur de dog, när de dog och vad de dog av. Tyvärr måste man bli läkare då och läkare är töntar.
3. Rättspsykiatriker. Ingen skulle slippa undan med ursäkten "jag är psykiskt störd därför våldtog jag". Sen skulle jag skriva massa böcker om patienterna. Vafan, vadå tystnadsplikt?
4. Författare. Jag älskar att skriva. Skriver iåförsig mest skit och dikter som ingen förstår. Men det är väl det som är grejen? Helst vill jag bli den nya Stephen King, men den nivån kommer jag aldrig nå upp till.
5. Jobba på Hooters. Jag gillar objektifieringen av kvinns om jag får vara en del av den och bestämma själv.
6. Top model. Jag röker, har lätt för att spy och skulle inte ha något emot att skjuta heroin mellan tårna.
7. FBI-agent. Men då måste jag dra till andra sidan atlanten, för vem fan vill vara säposnubbe?

Nå vad tror ni? Vilket yrke passar mig bäst?

No more gas, in the red
Can't even get started 
Nothing heard, nothing said 
Can't even speak about it 
All my life on my head 
Don't wanna think about it
Feels like I'm going insane

 

Okej återigen, 90-talet. Men jag bara måste tipsa om en underbar film; Pulp Fiction. Har du inte sett den, gör det nu! Har du sett den och inte gillar den, gå till en doktor!

Filmen har fyra huvudsakliga handlingar. Man följer fyra karaktärssamlingar: Vincent och Jules, Mia Wallace, Butch Coolidge och Pumpkin och Honey Bunny, dessa fyra handlingar knyts samman genom ovanliga och mer eller mindre triviala händelser, Vincent är dock den enda av dessa sex karaktärer som möter alla de övriga under filmen. De olika handlingarna visas inte i kronologisk ordning.

 

Som vanligt så krånglar Tarantino till det lite. Scenerna visas inte i kronoligisk ordning. Jag tycker man ska se hans filmer två gånger för att verkligen förstå (om man är trög).

 

Det spelar ingen roll vad jag gör eller ska göra, måndagar kommer alltid vara veckans värdelösaste dag! I helgen var det firande av Vick/halloween som gällde. Hade askul med mina boys and girls som vanligt. Fulla satar!

Idag är en visit till mormodern planerad. Där blir det lunch (mums) och fixande av gardiner (haha...). Sen en tripp till Zebbis för lite skogsvandring och klappande.

FRIENDOS! Är det någon som har planer för nyår? (eh jag vet tidigt ute). Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Tända eld på mig själv och dö? Vill iallafall fira med girlsen...

---

Peoplehäng i våras