trust me i am a licensed liver of the life

Allting har en mening. Punkt.

Eller? Jag vill gärna tro så. Vissa hinder skulle vara så mycket lättare att ta sig förbi då. Om jag visste att omvägen fanns där för att leda mig in på en annan stig. Jag skulle lättare kunna acceptera att vissa saker aldrig blev. Att människor lämnat mig. Att jag lämnat dem. Att vissa inte ens bemödat sig att komma hit innan de lämnat.

Varför älta det som varit när så mycket annat kommer att hända? När så mycket annat händer nu! Saker kan aldrig bli ogjorda. Inte ens om du tänker över dem, gråter över dem eller förbannar dig själv för dem om och om igen. Aldrig.


Ändå är det så lätt att fastna där. I det förflutna. För det är bekvämare att återuppleva gamla känslor istället för att hantera de du har nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0