J O H A N N A

På riktigt, vafan gör man åt allt detta babyfjun?

Drowned in her eyes

captured by her soul

our hands are stuck

glued together

 

Her hair is growing on my head

my blood running in her veins

we share shadows

and cry the same tears

 

I could never leave

even if I wanted to

remove the branch from the tree

and it will rotten and die

Fladdrande ögonfransar

alldeles för långa

för din skull

 

Glittrande läppar,

kladdiga

bara för dig

 

Transparent blus

inga hemligheter för dig

eller för någon annan

 

Stapplande steg

i höga klackar

skavsår och ont i knäna

 

Bara för att du

ska älska henne

för den hon är

I helgen hade jag en "syndarhelg", drack för många shots, åt smörgåstårta och lite godis. Mådde inte bra igår, överdos av kolhydrater typ. Den här veckan har jag "deffar-vecka" (haha hur töntigt låter inte det?) med ett strikt matschema för att vänja med av med sockret jag åt i helgen. Jag njöt inte ens av det, det är det värsta. Åt det typ bara för att... Ja för att liksom. Och det är ju lite onödigt.

 

Så den här veckan måste jag pressa mig själv. Tvinga mig själv. Citronvatten och myntate kommer vara mina bästa vänner. (Och kaffet, för det måste jag ha för att inte hoppa från balkongen...)

Idag blir det gymning. Knä- och stretchövningarna. Startade morgonen med stretchen också, de funkar faktiskt, känner mig inte lika stel i gamla kroppen och har fått aningens bättre hållning på hästryggen. Kom på mig själv med att sitta som en jävla hösäck på uteritten i fredags. Jag förfaller sakta men säkert... Haha skämt åsido, det är väl det som jag ska ändra på nu.

 

 

Jalla bye

 

 

Jag har suttit och skrivit en plan för hur jag ska skriva ett skolarbete hela morgonen. Japp, en plan. Annars brukar jag börja skriva, så blir det lite rörigt, lite ctrl-c och ctrl-v bland alla stycken. Lite upprepningar, lite stökigt liksom. Så nu provar jag en ny grej, först en plan, sen utkast ett och till sist slutprodukt. Tror jag kan spara mycket tid och ångest på detta haha.

 

Klarade helgen också! Utan massa skräpmat och godis, yeay me! Drack visserligen typ 3 liter vin... Men väfän, rödvin är väl bra för hjärtat? (Och själen, glöm förfan inte att det är bra för själen!)

 

Nu ska jag äta tacosallad (köttfärs och gurka typ...) och sen ta en ridtur med Hoffisen. Passa på att rida på banan om det inte är fruset i marken, annars får jag väl vänta till april.

I don't want to be the one telling you what to do. I shouldn't be.

Still I find myself in this position over and over again. I keep ending up here.

It's easy to be sane when watching insanity from afar. I'm not affected by it.

 

I know all the answers to your troubles. It's a power I have.

It's just hard to translate them into actual words and actions. I guess that's a power I lack.

While you struggle I sit here, in silence, with all the answers unable to speak of them. It's eating me up.

 

TV-serienörd som jag är har jag ofta för mååånga serier på gång samtidigt, vissa ledsnar jag på efter bara några avsnitt och skiter i, men vissa fastnar jag vid (obviously)...

Senaste fyndet; Haven! En serie från Amerikanska kabelkanalen SyFy (perfekt källa för alla som gillar skumma serier, som jag) som handlar om en liten stad i Maine vars invånare har speciella förmågor, som de oftast inte kan styra över. Serien är löst baserad på Stephen Kings roman The Colorado Kid och ja vi vet ju alla att han är kung (pun soooo intended)! Säsong tre sänds nu på amerikansk TV och finns såklart tillgänglig på piratviken.

 

Serien är lite som en mix av Eureka och X-files. En stad där massa skumma saker händer, två polispartners med en väldig sexuell spänning mellan sig och uppbyggnaden en main story och små episode stories för att hålla igång spänningen. Sen är den aningens liiite B, sådär som sci-fi lätt blir och som jag fullkomligen älskar! På något sätt känns det mer verkligt då.