när är det min tur?

Det är som ett slag i ansiktet varje gång jag ser dig. Avundsjukan äter upp mig inifrån. Ett svart hål som slukar allt. Slukar mig, tuggar och spottar ut mig igen förstörd och mörbultad.

Du kan inte hjälpa det, det är inte ditt fel. Men ibland vill jag bara klappa till dig riktigt hårt och i smyg önskar jag dig all olycka i världen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0