J O H A N N A

Alla dessa olika kärlekar. Livet är tydligen inte komplett förrän vi har upplevt alla.

Kärleken till dina föräldrar.
Det är väl (förhoppningsvis och antagligen) den första kärlek vi är med om. Det är väl kanske den kärleken som alltid finns kvar? Den vi inte behöver anstränga oss för att vårda. Det är vårat kött och blod och vi älskar dem villkorslöst.

Bästa kompisen och syskon.
Alla hade vi någon favoritlekkamrat på dagis. Min var en kille som hade adhd (eller något, han satt aldrig stilla) för han hade alltid något bus på gång.

Kärleken som gör oss blyga eller klängiga.
Lågstadiet eller kanske mellanstadiet är väl tiden då denna kärlek uppenbarar sig. En kille eller tjej man gillar att titta lite extra på utan att riktigt veta varför. Kanske är personen söt eller så har denne bara en utstrålning som du dras till. Vissa blir tysta och försynta och nöjer sig med att betrakta föremålet för sin kärlek. Sedan finns det dem som är ständigt på, som jagar, drar i håret och ska leka pussleken...

Tonårspassionen "det-är-du-och-jag-förevigt!"
Han eller hon som får dig att vilja slita ut ditt hjärta, dra av dig dina kläder och skrika. Personen du analyserar ner i småbitar för att du hela tiden undrar om han eller hon vill ha dig. Personen med lika mycket rusande hormoner som du. Kärlek, sex, bråk, kanske första svartsjukan. Första "vuxenkärleken" och kärleken du tror kommer vara förevigt. Och visst är det så att ett annat ord för passion är lidelse. Den här passionen är verkligen din lidelse.

Den stora kärleken.
Den där underbara människan som tar dig med storm. Som får det att kittlas i magen och som du vill vara med hela tiden. Personen du blir lugn men samtidigt uppspelt av. Han eller hon du vill bo ihop med, åka och storhandla med och alla sånadär vardagliga saker för du vet att ni är så bra tillsammans.

Föräldralyckan.
Kärleken till dina barn sägs vara något speciellt. Dina barn är väl om något ditt kött och blod, de är gjorda av dig. Byggda av dina gener och i dem kan du se dina svaga och starka sidor. Den enda kärleken jag inte varit med om än (det kommer, det kommer!) men enligt mig hör den ihop med den stora kärleken. För det här är något man vill uppleva tillsammans.